Hundarna Rasen Till salu Nyheter Galleri Kontakt
Borderterrier
Borderterriern ska vara rörlig, uthållig och kunna gå i gryt. Huvudet skall likna en utters med ett kort och kraftigt nosparti. Rasen ska ha små, v-formade öron som ligger framåtvikta tätt intill kinderna. Kroppen bör vara smal och ganska lång, men ändå muskulös. Svansen ser ut lite som en morot; ganska kort och tjock vid roten, därefter avsmalnande. Den ska vara högt hållen, men inte böjd över ryggen. Pälsen skall vara sträv och tät, med tätt intilliggande underull.
Vikten för hanhundar ska enligt rasstandarden ligga på 6–7 kg och för tikar 5–6,5 kg, men i verkligheten är genomsnittsvikten dessvärre något högre. Idag är det inte ovanligt att en tik väger runt 8 kg och en hanhund omkring 10 kg, vilket är till stor nackdel vid grytjakt.
Borderterriern härstammar från äldre terrierraser, även de anpassade för jakt. Borderterriern användes först som skadedjursbekämpare, främst på räv. Den skulle orka följa jaktlaget under en hel dag, och ändå ha krafter kvar att gå ner i gryt om räven tog sin tillflykt dit. Därför behövdes en högbent, snabb och uthållig hund som var tillräckligt smidig för att ta sig igenom trånga passager. Den skulle också vara intelligent och självständig, samt kunna samsas med andra jakthundar i flocken.
Borderterrierns förespråkare dröjde länge med att få borderterriern godkänd som ras av brittiska kennelklubben, eftersom de var rädda att hunden skulle hamna i fel händer, bli en utställningshund och förlora sina ursprungliga jaktegenskaper. När rasstandarden år 1921 slutligen fastslogs och godkändes så byggde den därför helt på hundens funktion som snabb och uthållig grythund, vilket den fortfarande gör.
Borderterriern är egensinnig, självständig, godmodig och ettrig. Den räknas som lättskött. Enligt rasklubbens hälsoenkät år 2000 har rasen ett gott hälsoläge och ligger i försäkringsbolagens näst billigaste klass. De vanligaste dödsorsakerna är ålderskrämpor och trafikolyckor. Rasen har inte haft problem med inavel eller ärftliga sjukdomar. Den kräver inte mycket borstning eller trimning, och kan genom träning bli snäll mot barn och katter som lever inom familjen. Utanför familjekretsen ser den ofta katter och andra smådjur som jaktbyte. En borderterrier samsas och leker gärna med andra hundar. Med tydliga regler och positiv respons kan den bli en utmärkt familjehund. Storleken gör den också behändig, och man får "mycket hund i liten förpackning". Borderterriern är en populär agilityhund, där den är snabb och följsam. Den är lättlärd och vill gärna vara sin förare till lags och passar därför också bra att träna lydnad med.